VÄGSKÄL 2008
konstutställning - kulturmöte i Leksand
Leksands Kulturhus 27/9
- 08/11
SÄR ART
genuin naivism
VÄGSKÄL
1997-2008
11ÅR
Jan Bacur
Marija Balan
Miroslav Barbatovic
Ilija Bosilj
David Engström
Zuzana Halupova
Jan Husarik
Martin Jonas
Jan Knjazovic
Milovan Lazarevic
Milos Lazic
Mijo Mijuskovic
Dobrosav Milojevic
Verner Molin
Franjo Mraz
Lars J-son Nutti
Lars Pirak
Florika Puja
Milan Rasic
Maj Doris Rimpi
Voja Stanic
Dragisa Stanisavljevic
Jan Strakusek
Maj Ström
Wille Toors
Odrej Venjarski
Jan Venarski
Miroslav Zivkovic
Sedan 1997 pågår ett projekt Vägskäl i Leksand,
en mötesplats för konstskapare från olika delar av världen
med utställningar, workshops och kulturaftnar med film, dans, föredrag,
musik och poesi. Projektet är ett samarbete mellan Leksands kommun
Kultur- och Fritidsförvaltning, Leksands Folkhögskola, Leksands
Konstsällskap och Konstkonsulenten - Landstinget Dalarna. Projektets
syfte är att exponera olikartade, nya konstriktningar, lokalt och
interntionellt och att bygga broar mellan olika traditioner och låta
olika genrer berika varandra. Samtidigt vill vi öppna publikens ögon
för mångfalden i konsten och göra Leksand, Kulturhuset
och Folkhögskolan till en levande mötesplats under några
veckor.
Fred och framtid byggs genom kulturella möten och kontakter från
människa till människa, över kulturella och etniska gränser,
inte genom bomber, krig och utsvältning. Årets tema är
Sär Art - Genuin naivism. Konst gjord med hjärta, rolig och
icke spekulativ. Konst som sprider glädje, tänjer gränserna,
visar att allt är möjligt i konsten och som besjälar med
själ.
Kommissarier: Dag Franzén och Jovica Marceta
(”… Vägskäl markerar en plats där människor
möts. Men också en punkt som erbjuder nya vägar …”
Inge Jonsson vid Vägskäls Invigningen 2002)
CROSSROADS 2008 Art Exhibition –
Cultural meeting in Leksand
For the twelve years in a row, the project “Cross Roads” is
taking place in Leksand. It is a meeting place for artists from different
parts of the world incorporating exhibitions, workshops and cultural evenings
with film, dancing, lectures, musicand poetry.
It is an art project between the cultural department of the local authorities
in Leksand, Folkhögskola (high school) and Leksands Konstsällskap
(art association).
The aim of the project is to give exposure to various, new movements in
art, locally and internationally. Also to build bridges between different
traditions and let varying genres enrich one another. At the same time,
we wish to open the eyes of the general public for the variety of the
arts and to turn Leksand, Kulturhuset and
Folkhögskolan into living meeting places for a few weeks.
Peace and future are built through cultural encounters and contacts man
to man,across cultural and ethnical borders, not by bombs, war and starvation.
This year´s theme is Genuin Naive art. Art created with spirit,
amusing and none speculative. Art which spreads joy, stretches limits,shows
that everything is possible and heartens with heart.
Curators: Dag Franzén and Jovica Marceta
Naiv konst från Serbien
Mellan dröm och vaka
Det skulle vara svårt att definiera de konstnärernas skapande,
vilka vi kallar naiva, söndagsmålare, instinkt-målare,
målare av hjärtat eller moderna primitivister, inom ramen för
befintliga konstteoretiska studier och föreställningar. Om vi
trots allt skulle önska definiera deras förhållande till
skapande,
skulle vi kunna säga - att de är i huvudsak bundna vid människan
och naturen, och att de målar så som de känner; spontant
och okonstlat.
Till skillnad från andra länder, där de naiva konstnärerna
är enstaka individer, visar sig naiva konsten i Serbien i en alldeles
speciell form med uppkomsten
av grupper eller “skolor” av bönder- målarna i
olika serbiska byarna. Orsaken till ett sådant t.o.m. massartat
gruppfenomen får man söka i byars århundrades gamla patrialkala
levnadsätt, vilket i vår tid fullkomligt försvinner.
Men inte bara det.
Viktig karakteristik som skiljer serbiska naivister från alla andra
världens naiva målare är att serbisk naiv konst är
mångkurturella eftersom bondekonstnärer
är från olika etniska grupper som bor i Serbien (serber, kroater,
slovaker, rumäner, ungrare), och bland dem är många kvinnliga
målare. Bondemålare från
byarna Oparic, Kovacica eller Uzdin är berömda över hela
världen. Olika kulturella och etniska bakgrunder under vilka dessa
grupper uppstått och utvecklats, ledde till en differentiering inom
den naiva ramen och uppkomsten av självständiga stilformer.
Den serbiska naiva konsten har från början främst varit
bunden till en liten pittoresk by nära Jagodina, som heter Oparic.
Hela område har rika kulture-llatraditioner: den medeltida serbiska
kyrkan väggmålningar och ikoner, likaväl som den serbiska
folkkonsten har här mycket starka traditioner.
Där den unga bonden Janko Brasic började att måla sina
bilder 1934 med händelser och bruk ur byns liv. Han målade
av allt omkring sig: arbete på fälten,
byfester, krogslagsmål, bröllop, begravning, en lång
rad psykologiskt trovärdiga porträtt, händelser ur serbisk
historia, osv. Snart började några andra bönder från
Oparic, men även bönder från, mer eller mindre kringliggande
byar började måla under inflytande av Brasic. De mest kända
bland dem är: Jeftovic, Rasic, Milojevic, Zivkovic, Sirkovic, Nikolic
…
Andra gruppen med slovakisk etnisk bakgrund utvecklade sin konst i byn
Kovacica. De målar från 1952 sina sagolika tavlor inspirerade
av slovakiska folkloren. Alla som är intresserade av naiv konst har
hört talas om: Jonas, Halupova, Knjazovic, Povoljni, Husarik och
för många andra.
Till skillnad från bondemålarna från Oparic, hos vilka
man känner en längtan till individualism, har målarna
från Kovacica en fastare gemensam konststil.
Den yttrar sig främst i de rika, levande färgerna, vilka de
hämtar från de slovakiska folkliga vävnaderna. De målar
sina sagolika bilder med lyrisk och barnslig glädje, och tavlor speglar
deras by genom en optimistisk livssyn. De använder ofta sina drömmar
för att skapa.
“Uzdinska gruppen” består, till skillnad från
de föregående, av bondekvinnormålare. De bor i den banatska
byn Uzdin, och är av rumänskt ursprung. Den
traditionella folkkonsten, särskilt vävning och broderi, är
här fortfarande starkt levande. Vardagens arbete vid vävstol
eller broderbåge har utövat inflytande på de uzdinska
målarinnornas stilutforming. Deras tema är, som hos övriga
naivakonstnärer, bundna vid människan i naturen och med byns
vardagsliv. Mest kända bland de kvinnliga målare är: Maran,
Balan, Puje, Motorezesku, Oncu och andra. En gammal sanning säger:
“En bild säger mer än tusen ord”. Javisst, men naiva
bilder säger, ju, mycket mer än tusen ord! Naiv konst från
Serbien väcker positiva och poetiska känslor. Bondekonstnärer
lägger inte någon vikt vid perspektiv eller anatomi, men deras
tavlor sprider en mänskligare livssyn, ofta med frisk humor. I dessa
muntra skildringar finns även något av folkets visdom. Man
känner kärlek och glädje inför dess pittoreska, ibland
tvådimensionella berättelser, och dessa väcker mångas
intresse för den naiva konsten.
Men det är inte allt.
Vi vet att konst har ett eget budskap. Till den klassiska stora konsten
är det bland andra en estetisk upplevelse. Naiv konst berättar
om byn, om dess dagliga händelser eller om gamla seder, rotade i
dess folk sedan århundraden, om lokaltraktens människor och
deras mentaliteter, vanor och liv. Men även om det tematiskt är
bundet vid en viss omgivning, bryter naivt måleri igenom det lokala
intresset och får en universell karaktär. Detta är den
naiva konstens betydande kulturella och pedagogiska värde och viktigaste
budskap: Att skydda folkens gamla traditioner och kulturella identitet
-eller att skydda det gamla från nutid - för framtid. Naiva
tavlor berättar sina olika historier på ett vänligt och
varmt sätt, och dessa meddelanden bygger virtuella broar mellan olika
kulturer.
Aleksandar Djordjevic
samlare - konstvetare
email: alexandia@spray.se
